Dödshjälp, bra eller dåligt?

dödshjälp är att på medicinsk väg orsaka eller bidra till en patients död på patientens eller nära anhörigs begäran. Eutanasi när det gäller människor anses vara en kontroversiell fråga världen över.
 
  Aktiv dödshjälp lagligt
  Assisterat självmord lagligt
  Passiv dödshjälp lagligt
  Ingen laglig form av dödshjälp
  Inga uppgifter/Oklar situation

En av de första att argumentera för dödshjälp i Europa var Karl Binding i verket Die Freigabe der Vernichtung Lebensunwertem Lebens (1920).

Vid diskussioner om dödshjälp brukar man skilja mellan dels aktiv och passiv dödshjälp, och dels frivillig, icke frivillig och ofrivillig dödshjälp. Vad som inbegrips i de respektive begreppen kan dock skilja sig åt beroende på vem som diskuterar.

 

Frivillig, aktiv dödshjälp

Läkarassisterat självmord innebär att en läkare på uttrycklig begäran hjälper en patient att ta sitt eget liv genom att till exempel skriva ut ett preparat i lämplig dos, men patienten måste själv aktivt utföra den dödande handlingen, exempelvis inta preparatet.

Läkarassisterat självmord är olagligt i de flesta länder; undantag är Schweiz, Nederländerna, Belgien och delstaterna Oregon och Washington i USA. I Schweiz utför bland annat organisationen Dignitas läkarassisterade självmord och även utländska medborgare kan av dem få hjälp med att ta sitt liv, vilket lett till en debatt om dödshjälpsturism.

I Sverige är läkarassisterat självmord inte kriminaliserat, så länge den avgörande handlingen som leder till dödsfallet utförs av patienten själv. Läkaren riskerar alltså inget straff, men kan riskera att bli av med sin läkarlegitimation. Däremot är det mord, alternativt dråp, om en läkare hjälper patienten att ta livet av sig, genom att ge henne medicin på ett sådant sätt att hon inte kan motsätta sig behandlingen. Att på patientens begäran avbryta en behandling i visshet att detta skulle leda till döden är varken kriminaliserat eller olagligt enligt andra lagar som styr sjukvården i Sverige, utan tillstyrks av etiska riktlinjer.

I Schweiz är läkarassisterat självmord tillåtet, men inte att läkaren ger patienten en dödlig dos; det senare är däremot tillåtet i Nederländerna. Ibland kallas det senare för "läkarassisterad död". För andra är det endast sådana fall som kallas "aktiv dödshjälp".

Frågan om den frivilliga, aktiva dödshjälpen sätts ibland i ljuset av vilka omständigheter som råder. Villkoren som dödshjälpsförespråkare ställer fokuserar ofta på att patienten måste vara grovt sjuk, sannolikt inte kommer att tillfriskna, lider av en outhärdlig smärta som bara döden kan befria vederbörande från, har uttryckt en vilja att dö och att vederbörande är oförmögen att själv begå handlingen utan hjälp.

För dödshjälp

Det främsta argumentet för legalisering av aktiv dödshjälp har varit individens rätt att själv välja samt "rätten till ett värdigt liv". Dylika tankegångar framförs av Förbundet Humanisterna. Ibland framförs också att det inte, moraliskt sett, är någon skillnad mellan passiv och aktiv dödshjälp så länge som döden är frivillig.

En organisation som är för dödshjälp i Sverige är RTVD - Rätt Till en Värdig Död, som har funnits sedan 1974. Eftersom sjukvården under många år har utvecklats till det bättre kan man nu förskjuta människors död många år, trots att det man benämner som "livskvalitet" hela tiden försämras. RTVD förespråkar rätten att själv bestämma över sin död, och att ha möjligheten att avsluta sitt liv under tiden det ännu är på en värdig nivå.

En av de mest kända debattörerna för dödshjälp är den australiska filosofen Peter Singer. I Sverige förs debatten av bland annat Torbjörn Tännsjö.
Mot dödshjälp

Ett argument mot dödshjälp är antagandet att om frivillig, aktiv dödshjälp legaliseras skulle även ofrivillig sådan att börja praktiseras, denna effekt kallas för det sluttande planet.

Livets okränkbarhet är ytterligare ett utbrett förekommande argument mot, liksom upprätthållandet av läkarkårens etiska regler och av allmänhetens tillit till vården samt handlingens oåterkallelighet.

Enligt svenska Etik- och ansvarsrådet skulle legaliseringen av dödshjälp innebära en risk att vissa patienter skulle pressas till självmord, och DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder har framfört att dödshjälp urholkar människovärdet.


Passiv dödshjälp

Passiv dödshjälp innebär att livet förkortas genom att man undviker medicinska och tekniska hjälpmedel för att hålla en döende person vid liv. Passiv dödshjälp är ofta lagligt i västvärlden, och praktiseras bland annat i Sverige på människor som ligger i till exempel koma eller som avstår från fortsatt behandling av en dödlig sjukdom. Beslut om detta fattas av läkare tillsammans med patienten eller dennes anhöriga.

Begreppet "passiv dödshjälp" anses av många svenska läkare som missvisande. Istället kallar man det som beskrivs ovan för att avstå från livsuppehållande behandling samtidigt som man ger lindrande (palliativ) vård. Svenska läkaresällskapet har under 2007 uppdaterat riktlinjer för avstående från livsuppehållande behandling.

"Passiv dödshjälp" är att skilja från "indirekt dödshjälp". Indirekt dödshjälp innebär att livet förkortas som ett resultat av till exempel smärtstillande medel till en patient som är döende, döden är då inte avsiktlig men ändå förutsedd.

Aktiv dödshjälp, läkarassisterat

Aktiv dödshjälp innebär att man med aktiv handling avsiktligt påskyndar döden i relation till grundtillståndet (skadan eller sjukdomen), vanligen genom att administrera höga doser morfin, barbiturater eller en så kallad cocktailpåse, en blandning av droger. Aktiv dödshjälp är ett omdiskuterat ämne i hela världen och är förbjudet i stora delar av världen, bland annat i Sverige. Såsom aktiv dödshjälp räknas fall när en läkare ger en patient en dödlig dos. Ofta inbegrips också läkarassisterat självmord i begreppet, medan somliga räknar detta som en annan form av dödshjälp.

World Medical Association bestämde 1987 i Madrid att man ansåg aktiv dödshjälp vara oetiskt. 1992 förnyades ställningstagandet, där läkarassisterat självmord inkluderades och man menar att läkarkåren måste fördöma sådant. I maj 2001 antogs dessa ställningstaganden som resolution av WMA. År 2002 gjordes aktiv dödshjälp lagligt i Nederländerna och året därpå även i Belgien. Luxemburg tillät dödshjälp 2008.

Tidskriften Fokus skriver den 1 februari 2008 "Bara en av tio svenskar anser att aktiv dödshjälp bör vara helt förbjudet om det rör sig om en obotligt sjuk person med svåra smärtor. Handlar det om en person med ett grovt funktionshinder anser 44 procent att det bör vara förbjudet. För en äldre människa som inte är svårt sjuk, men inte vill leva längre, är siffran 52 procent". I en SIFO-undersökning utförd åt Aftonbladet den 18 mars 2010 ställdes 1000 svenskar frågan "hur ser du på aktiv dödshjälp?". 66% svarade "det ska vara tillåtet, men bara om personen är obotligt sjuk och inte har någon utsikt till förbättring och finner sitt lidande outhärdligt", 21% svarade "det ska vara tillåtet, man har rätt att bestämma över sitt liv oavsett", 7% svarade "det ska aldrig vara tillåtet" och 6% svarade "vet ej".

 

http://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%B6dshj%C3%A4lp

 

 

 

Jag tycker det ska vara tillåtet. Om en person som är förlamad inte vill leva sitt liv som det. Ska väl den ha rätt att välja själv vad den vill? Samma gäller om en cancer sjuk pat bara blir sämre och sämre. Varför dämpa smärtan med morfin osv?


Vi har haft ett fall i Sverige som jag kan minnas.

Länkar till det.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/forlamad-kvinna-fick-hjalp-att-do/

http://www.svd.se/kvinna-ber-om-hjalp-att-fa-do

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12244087.ab

 
En kommentar publicerat i Allmänt
Taggar: Blogg, Dödshjälp, rätten till att dö, varför leva?
#1 - - Sandra :

Dödshjälp är ett känsligt ämne att diskutera. Personligen är jag för det. Jag anser att de som lider av obotliga hemska sjukdomar själva ska kunna bestämma om de vill leva eller inte.